söndag 7 december 2008
Självständghetsfesten
Ja som vi då såg på igår. Nu kommer det mera om Rasmus. Han satt med och titta på tv då vi såg hur alla kom in till festen och skaka hand med presidenten. Och då sa jag till Rasmus att kanske du blir president nån dag. Det sku inte vara illa. Han titta på mej men sa inget. Det gick en stund och så börja han gråt. Inte någo lite utan stor tjöt gjorde han. Nämen vad är det nu.Trodde att han har ont nånstans. JAG VILL INTE BLI PRESIDENT! Tjöt han.PONTUS FÅR BLI DET! JAG SKA BLI EN ARBETSKARL!! Stackars liten ändå. Nej nej sa jag du får bli vad du vill och jag tror inte att Pontus hinner bli president han heller. Han orkar inte stå stilla så länge och skaka hand med så många gäster. Ja vad ska det bli av de små?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Alltså det kan ändras också, när jag var i Rasmus ålder talade mamma glatt om för mig att jag när jag blir stor skulle gifta mig och få egna barn. Då hade jag storgråtit och sagt att jag alltid ville bo hos mamma och pappa. Men det ändrades som sagt :)
Stig tycker att det låter bättre att bli arbetskarl man har säkert mera eget liv då. Om Pontus blev president skulle det kanske gå undan, det blir ju lite långtråkigt det här hälsandet :)
Ja det är sant: Vi får vänta och se.
Anonyma anna.
Skicka en kommentar