Igår var vi till veterinären på koll igen och jag hade inte vågat tänka på vad hon skulle hitta på Senna. Men hör o häpna, tumören el vad det nu sen var så var borta!!!! Allt såg bra ut, så nu vet inte veterinären var som felet ligger. Så nu har vi medicin mot irriterad tjocktarm. Allt sku vara så mycket enklare om hundar kunde tala. Tack o lov så fick jag hem Senna igen. Min trygghet. Senna var hos moster några dagar i början av veckan och jag o lilla T var ensamma hemma en eftermiddag då det mittiplötsligt knackar på dörren!! Jesses tänkte jag , var e Senna men shit hon var ju inte hemma. Smög sakta till dörren och visste int om jag sku våga öppna dörren. Sen var de bara grannen....o inget värre. Min fantasi skena iväg. Men aldrig blir jag rädd då jag har Senna hemma. Så nu lever jag lugnt igen en stund o hoppas att Senna blir bra.
3 kommentarer:
Va skönt, jag glömde bort att ringa igår och fråga om Senna. Så var de ju med Gia också, hennes tumör eller knöl har ju inte krånglat på hela året. I fjol i januari trodde jag nog att hon inte hade många veckor kvar, men är hon pigg och kry.
Oj jag blev så glad att tårarna kom. Hoppas Senna får vara med länge ännu.
( Ja du kanske på Marias blogg vem som for till Thailand idag)
Men så bra! Förstår att du är jätteglad!
Skicka en kommentar